alexandranielsens

På min födelsedag sa tjejerna att den 7:e april (1 månad senare) kl. 12 skulle dom göra något för mig. Alla som känner mig vet verkligen hur otroligt nyfiken jag är, speciellt när det kommer till överraskningar. Det är inte så att jag kan låta det vara, utan jag kör på privatdetektiv-style. Jag var ganska säker på vad det var men tjejerna fick mig på villovägar när jag får en packningslista (kolla bilden), den plus väldigt mycket bra skådespeleri gjorde mig väääääldigt osäker på vad det var vi faktiskt skulle göra. Så på lördagen då vi bara skulle hänga och mysa räknar jag ju inte med att när det ringer på dörrklockan så står Adam där. Adam. Sist gång jag träffade honom var den 28:e augusti när vi sa hejdå på flygplatsen. Och helt plötsligt stod han där. Behöver jag säga att jag blev chockad och minst sagt helt sjukt jävla glad? Och ja, Amelie filmade det (vet att du undrade chatarina). Jag har inte ens ord att beskriva det med. Vad ska jag säga liksom? Jag har aldrig varit så glad och jag blir så otroligt varm i hjärtat av att bara tänka på att någon skulle göra något så fint för mig. Min fina Adam.

 

Vi försökte hinna med så mycket vi kunde, vi gick en jäkla massa i new york, vi tog en sväng till washington d.c, shopping hann vi också med - men främst så njöt vi av att äntligen få träffas. Det har helt enkelt varit underbart. Så här kommer lite bilder från veckan som gått.